Om Magnus

Debatterar spelansvarsfrågor, motiverar problemspelare och sprider kunskap om spelberoende.

BOS märkliga bonus-webinarium.

Idag anordnade BOS (Branschföreningen för onlinespel) ett webinarium med temat ”lär dig allt om bonusar – vad får man och vad får man inte som spelbolag erbjuda sina kunder”. Seminariet anordnades i samarbete med Westerberg & Partners Advokatbyrå och tanken var att redogöra för hur det svenska rättsläget ser ut när det gäller bonusar på svensk spelmarknad. Rättsläget är egentligen glasklart om man läser spellagen men uppenbarligen har det funnits utrymme för kreativ tolkning, varför ett sådant här webinarium tydligen krävs.

Christer Fahlstedt, CEO Paf

De alltid eleganta spel-advokaterna Widmark & Ehlers från Westerberg & Partner redogjorde för rättsläget och konstaterade att allt egentligen går emot spelbranschen i bonusfrågan. Spelinspektionen har konstaterat överträdelser av spellagens bonusbestämmelser i sju fall och då beslutat om varningar och saftiga sanktionsavgifter. Samtliga beslut är överklagade av spelbolagen till Förvaltningsrätten. Hittills har Förvaltningsrätten meddelat dom i fyra av dessa ärenden och de har i samtliga fall gått på Spelinspektionens linje och uttalat att de varningar som Spelinspektionen beslutat har varit befogade med tanke på överträdelsernas allvar. Ytterligare tre domar är på gång och den principiellt viktigaste är den mot licenshavaren NGG Nordic Ltd (varumärket och sajten NordicBet) som är ett bolag under Betsson AB. Domen ska komma i dagarna och jag återkommer till den när domen meddelas.

Därutöver har Patent- och Marknadsdomstolen tagit ställning i frågan om måttfullhet och förbjudit licenshavaren AG Communications (bl.a. varumärket karamba.com) vid vite, att vid kasinospel online använda erbjudanden om bonus. Advokaterna kunde alltså konstatera att regeringen, lagstiftaren, tillsynsmyndigheten, domstolarna och den allmänna opinionen är emot bonusar, helt enkelt. För något år sedan uppmanade advokaten Widmark, på ett liknande event i Stockholm, branschen till försiktighet. Det låg då 5-6 tillsynsärenden på Spelinspektionens bord och han informerade myndigt branschen att ”vill ni undvika sanktionsavgifter så erbjud ingenting till era kunder”. Nu, något år senare, så vet vi att Spelinspektionen såg allvarligt på det här och delade alltså ut såväl varningar som dryga sanktionsavgifter. I något fall var det nog även nära en indragen licens!?

Hur tar då spelbranschen det här? Kan de förstå att syftet med lagen och bonusförbudet är noga utrett? Att det handlar om att skydda konsumenter från problematiskt spelande och att bonuskulturen som missbrukats i många år såväl utvecklar som vidmakthåller spelproblem. Problem som alltid innebär allvarliga konsekvenser för såväl spelaren som för dennes anhöriga och familjer? Att en strikt begränsning av bonusar är motiverad med hänsyn till kundernas hälsa och att det är ok med EU-direktiv. Nej, tyvärr så gör de inte det. Trots advokaternas redogörelse så inser man snart att syftet med eventet är något annat. BOS menar att lagstiftaren och regeringen har gjort fel. Det är för tuffa restriktioner i Sverige, tycker BOS. Lönsamheten hos medlemmarna är viktigare än konsumentskyddet och det ständiga argumentet är att alla begränsningar gör spelen för tråkiga och då drar kunderna till den så attraktiva, härliga men så mycket farligare olicensierade marknaden. Denna illegala marknad som dessa nyblivna licenshavare precis kommer ifrån och är vana vid.

För att försöka förklara detta så hade BOS bjudit in det Åländska spelbolaget Paf:s VD Christer Fahlstedt. Ett bolag med svensk licens och som har hög svansföring när det kommer till spelansvar. Hans tal går till historien som ett av de mest märkliga i den här branschen. Christer är arg och menar att ingen, INGEN förstår spelbranschen, förutom han själv. Inte politikerna, inte myndigheterna och inte heller media. Han tipsar oss om att läsa Paf:s årsredovisning 2019 där det tydligen står att 98,5% av Paf:s kunder är ”hållbara” och spelet fyller för dessa spelare rätt funktion. Denna gröna kundgrupp förlorar ”bara” upp till 8000 Euro årligen. Det är ungefär så mycket en dyrbar hobby ska kosta, enligt Christer. Snittförlusten i denna kundkategori är blygsamma 22 Euro i månaden.

Det allvarliga är att Fahlstedt menar att hela attraktionskraften i spelerbjudandet ligger i att erbjuda sina kunder bonusar. Om de inte kan erbjuda bonusar så blir erbjudandet för tråkigt och då drar hela lönsamheten till ”the dark side”, alltså till olicensierade sajter menar han. Han gör någon märklig jämförelse och liknar svensk spelmarknad med en skolklass. Av 30 elever så går 28 till skolan. De andra två är på gatan och säljer knark och vapen. Men om de hade fått bonusar så hade de gått till skolan, är hans konstiga slutsats. Alltså, det enda sättet att göra spelen så roliga som i Schweiz, som han lyfter som ett gott exempel, är att paketera spelet med cashback och freespins. Insättnings- och bonusbegränsningar gör spelen för tråkiga, tycker han.

Sedan kommer det ”sensationella” avslöjandet. De resterande 1,5% av kunderna står för 45% av Paf:s vinst. Christer medger alltså att Paf lever på ohälsosamma kunder. Det är speltorskarna som står för lönsamheten! Han lägger fram det som vore det en nyhet. Det är ingen nyhet – det här har vi känt till länge. Nyheten idag är att han plötsligt vill ha förståelse för denna skeva intäktsstruktur. Han är arg på gränsen till uppgiven men vädjar alltså till oss om förståelse. ”Vi har redan jobbat ned denna andel från 55% till 45%”, hävdar han. Han vill komma undan med ”avslöjandet” genom att förklara att Paf trots allt är ett företag som är ägt av Åländska landskapsregeringen och som har fått spelansvarspriser på olika konferenser. Han vill komma undan genom att förklara att det sannolikt är ännu mycket värre hos andra operatörer. Han vill framstå som from och ädel bara för att han erkänner och öppet redovisar sin osunda affärsmodell och han gissar att det är ännu värre hos t.ex. Svenska Spel.

Detta är såväl naivt som osympatiskt. Det blottar en oroväckande okunskap om spelproblem. Som ägare till ett spelföretag hade jag varit orolig, då det faktiskt krävs en hel del kunskap för att överhuvudtaget kunna ha möjlighet att följa svensk lag och då tänker jag inte bara på spellagen.

Den svenska omregleringen handlar om konsumentskydd för svenska spelare och ingenting om att värna lönsamheten hos giriga spelföretag på Åland. Passar det inte så får de väl dra någon annanstans. Varför satsar de inte vidare i Schwiez som ju verkar förstå magin i Paf:s spännande bonuserbjudanden? Sverige klarar sig utomordentligt bra utan Paf. Det är jag, regeringen, lagstiftaren, tillsynsmyndigheten, domstolarna och de flesta kunder faktiskt överens om. Åland får klara sig utan spelberoendes pengar, helt enkelt. Ni får som alla andra försöka rätta mun efter matsäck. Precis som aktieägarna till de noterade spelbolagen får göra.

Nåväl, om detta event handlade om upplysning till branschen så var det väl egentligen inget nytt under solen. Widmark och Co är ju advokater som lever på spelbolagens misstag men de kan ju inte trolla. Rättsläget är som det är och de lyckades inte riktigt dölja sin besvikelse över Förvaltningsrättens domar, även om de säkert hoppas på överklaganden då de kan fortsätta fakturera spelbolag.

Bonusar är förbjudna, punkt! Det är bara att gilla läget och för licenshavarna att försöka bli attraktiva på andra sätt, bortom bonusar.

Om det här var ett politisk inlägg i debatten så gick det väl sådär för BOS idag. Trovärdigheten i BOS generalsekreterare Gustaf Hoffstedts uttalanden är låg.

Det kommer snart mera om det här. Det finns all anledning att i detalj visa på konsekvenserna av otillbörlig marknadskommunikation i form av bl.a. bonuserbjudanden. Att visa exempel på orsak/verkan när det handlar om hur bonuserbjudanden har erbjudits, paketerats, tajmats och kommunicerats till kunder med spelproblem.

Allt gott, 

/M